Till umu.se

Forskningsprofiler

Stress och hälsa i polisarbete

Den forskning som bedrivs i polisiärt arbete inom profilen stress och hälsa behandlar centrala frågor i polisers och polisstudenters vardag. En fråga med stor relevans för polisyrket är hur enskilda poliser hanterar stress som de utsätts för i yrket. Inom profilen studeras också andra aspekter och konsekvenser av stresshanteringen. Centrala frågor är hur poliser hanterar traumatiska erfarenheter i arbetet och på vilket sätt de är mentalt motståndskraftiga (resiliens). Utifrån olika vetenskapliga frågeställningar behandlar profilen verksamma polisers och polisstudenters generella hälsa och psykiska ohälsa. Inom profilen finns även viktiga teman som rör personlighet samt socialisationsprocesser under utbildning och i polisorganisationen. Profilens forskare har intentionen att bedriva forskning nära och i samarbete med lärare vid polisutbildningen och i samspel med olika polisiära verksamheter. På så sätt kan fler forskningsfrågor med relevans för yrkespraktiken identifieras, samtidigt som användbarheten och tillämpningen av forskningsresultaten i utbildningen såväl som i polismyndigheten ökar.

Kontaktperson: Mehdi Ghazinour, mehdi.ghazinour@umu.se

Polisiär organisering, kompetens och profession

Den forskning som bedrivs i polisiärt
arbete inom profilen organisation kompetens och profession behandlar frågor om hur polisens organisation och anställda möter aktuella samhällsförändringar. Forskning inom profilen pågår bland annat på teman såsom omorganisering; polisens yrkessocialisation samt utvecklandet och användande av reflexiva förmågor i polispraktik. Forskning bedrivs i nära samverkan med polisens utvecklingsavdelning samt med andra institutioner vid UmU.

Kontaktperson: Oscar Rantatalo, oscar.rantatalo@umu.se

Radikalism, närpolis och trygghet

Inom profilen bedrivs bland annat forskning om frågor som kretsar kring samverkan mellan civilsamhälle och lokala offentliga aktörer i syfte att motverka radikalisering. Utgångspunkten är att det behövs studier som tar ett tydligt bottom-up perspektiv, dvs. tar avstamp i lokala problembilder. Att skapa motståndskraft mot våldsbejakande extremism handlar inte enbart om brottsprevention utifrån ett myndighetsperspektiv utan också om att öka lokalsamhällets motståndskraft mot negativa processer genom att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Enkelt uttryckt handlar det om att skapa möjligheter för människor att leva ett säkert och tryggt liv. Ett centralt tema inom profilen rör därför samhällens, miljöers och individers resiliens. Andra framträdande frågor och teman kretsar kring interaktion och spänningsfält mellan radikaliserade miljöer, civilsamhälle och lokala offentliga aktörer; identifiering av processer som bidrar till att skapa motståndskraft mot våldsbejakande extremism, närpolisens roll i sådana processer samt dialog och samverkan mellan närpolis och andra aktörer. Forskning bedrivs i samarbete med flera andra institutioner vid Umeå universitet. En central intention är att nyttiggöra forskningsresultat både i polisutbildningen och genom återföring av resultat till de verksamheter som studeras.

Kontaktperson: Malin E. Wimelius, malin.wimelius@umu.se

Migration och polisiärt arbete

Forskningsprofilen Migration och
polisiärt arbete har en bred ansats inom kontexten migration. Forskningsfokus ligger både på de migrerade personerna själva dvs. barn, ensamkommande barn, familjer, vuxna och äldre, men också på de samhällsaktörer som är inblandade i arbetet med dessa personer. En sådan samhällsaktör är polisen, där centrala teman behandlar den roll och delaktighet som polisen utgör i olika migrationsprocesser, såsom vid gränskontroll, asylprocess, av-/utvisning eller under integrationsfasen. Andra viktiga forskningsfrågor har också fokuserat på polisens samverkan med andra inblandade aktörer i migrationsprocessen samt centrala aktörers psykiska hälsa i relation till migrationskontexten. Profilens avsikt är att bedriva forskning i samarbete med andra institutioner såväl inom som utanför Sverige. Intentionen är också att ha en nära relation med den omgivande yrkespraktiken som praktiskt möter de olika migrantgrupperna. På så sätt kan relevanta forskningsfrågor identifieras och resultat ges tillbaka till såväl verksamheterna som till utbildningar, exempelvis polisutbildningen.

Kontaktperson: Johanna Sundqvist, johanna.sundqvist@umu.se


Sidansvarig: Jenny Sundholm

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Polisutbildningen Umeå universitet
901 87 Umeå

Besöksadress
Norra Beteendevetarhuset, Humanioragränd 5

Tel:  090-786 50 00 (UmU växel)

Kontaktformulär